EU-direktiv om offentlig upphandling skapar diskussion

EU har röstat igenom nya direktiv om offentlig upphandling, som innebär att offentliga upphandlare kan ställa nya eller högre krav på miljömässiga och sociala faktorer när de upphandlar varor och tjänster och att lägsta pris inte längre blir avgörande. Förändringen har gett upphov till vitt skilda tolkningar, men Elektriska Installatörsorganisationens (EIO) förhandlingschef klargör att förändringen inte innebär att offentliga upphandlare kan kräva att kollektivavtal finns.

Omrösningen innebär att EU-länderna nu har två år på sig att göra EU-direktiven till nationell lag.

Och enligt LOs vice ordförande Ingela Edlund betyder de nya direktiven att kollektivavtal ska kunna krävas vid offentlig upphandling. Hon välkomnar även en större möjlighet för upphandlaren att ställa miljökrav.

– Det är glädjande att Europaparlamentet hörsammat LOs krav på att kollektivavtal ska kunna krävas vid offentlig upphandling, säger hon i ett pressmeddelande.

Olof Erixon, handelspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, förklarar dock i en kommentar om EU-direktiven att LO gravt feltolkat direktiven.

”Många missuppfattningar sprids för nuvarande… men en sak förtjänar särskild uppmärksamhet. Det är påståendet från flera fackliga organisationer att de nya reglerna innebär att en leverantör måste vara ansluten till ett kollektivavtal, eller i vart fall tillämpa kollektivavtalets regler. Detta påstående är oriktigt. De nya reglerna föreskriver att medlemsstaterna på lämpligt sätt ska försäkra sig om att bland annat gällande kollektivavtal respekteras, vilket är problemfritt. De företag som omfattas av kollektivavtal har naturligtvis inget intresse av att bryta mot dem. Men detta innebär inte att företag som inte har kollektivavtal därmed skulle vara förpliktade att tillämpa dem – ett avtal gäller som bekant bara mellan parterna, och i Sverige har vi inte något system med så kallade allmängiltigförklaring av kollektivavtal”, skriver han.

Enligt EIOs förhandlingschef Åsa Kjellberg Kahn är det en viktig förändring, även om det tar tid innan svenska företag kommer kunna se exakt hur lagen tolkats i Sverige och hur bestämmelserna blir här. Klart är att det råder ovisshet.

– Men vi kan inte se att de nya direktiven innebär att offentliga upphandlare kan kräva kollektivavtal. Å andra sidan har våra medlemsföretag kollektivavtal så den frågan är inte särskilt relevant för dem, säger hon och fortsätter:

– De mest väsentliga förändringarna är att kommunerna nu kan ställa detaljerade krav om ursprung och produktion. Det är nog en hedervärd tanke, men det kan också orsaka stora praktiska problem, och särskilt då för mindre företag. Ett exempel skulle kunna vara om ett elteknikföretag använder sig av armaturer som, till exempel, tillverkats i Asien. Det kan innebära stora, praktiska problem att ta fram all information om enskilda delar eller material.