Offentliga upphandlare kan ställa högre krav

Stat, kommuner, landsting och regioner i Sverige upphandlar varor och tjänster för mellan 550-600 miljarder kronor per år. EU-parlamentet har röstat igenom ny lagstiftning om offentlig upphandling, vilket bland annat kan leda till att den största fokusen inte längre ligger på lägsta pris utan mer på sociala och politiska faktorer, som kollektivavtal.

Arbetsgivarorganisationen Almega anser att det blir dyrt för skattebetalarna om det inte längre är den ekonomiskt bästa affären som ska gälla vid upphandling. Till Sveriges Radio (SR) säger Almega att man även oroas över att kommuner kan känna sig uppmuntrade att till exempel kräva att ett företag måste anlita långtidsarbetslösa för att få ett visst uppdrag.

– Det finns absolut en risk för att ökad grad av sociala krav kommer att stänga ute företag, och det blir ett stort problem, säger Almegas näringspolitiska expert, Stefan Holm.

EU å sin sida hävdar att de nya lagarna gör offentlig upphandling enklare, och ger små och medelstora företag större chans att vinna uppdrag.

EU-parlamentariker Jens Nilsson (s) är positiv.

– Framför allt skjuter man över mer makt till de som upphandlar. Jag tänker på alla glada kommunpolitiker runt om i landet som nu kan ställa tuffare krav när det gäller sociala frågor, tuffare krav när det gäller miljö. Hela den här frågan om att ha respekt för kollektivavtal gör att arbetsrätt kommer in på ett bra sätt. Det är en stor framgång, säger han till SR.

EU-länderna ha två år på sig att införa de nya upphandlingsreglerna.