EU överväger stärkt skydd för utstationerade

Debatten om huvudentreprenadsansvar har gått het i Sverige de senaste månaderna. EU-kommissionens föreslog nyligen ett stärkt skydd för arbetstagare som arbetar tillfälligt i ett annat land, och diskussionen pågår nu i EU-parlamentet.

EU-kommissionens förslag innebär en skyldighet för medlemsstaterna att införa ett entreprenörsansvar i utstationeringssituationer, i första hand inom byggbranschen, genom det så kallade tillämpningsdirektivet. EU:s ministerråd behandlade frågan strax före jul.

Genom egna undersökningar har EU visat att minimikraven på anställnings- och arbetsvillkor inte alltid uppfylldes för de cirka en miljon utstationerade arbetstagarna i EU. Nu vill man stärka övervakningen och se till att de faktiskt befintliga utstationeringsreglerna tillämpas enhetligt.

I sin ambition att få ett sådant ansvar infört i det svenska kollektivavtalet har fackförbundet Byggnads bland annat hänvisat till att huvudentreprenörsansvar redan gäller i flera europeiska länder, som Tyskland, Holland, Spanien och Norge.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 12 februari 2014 skrev dock Elektriska Installatörsorganisationens vd Jan Siezing, tillsammans med respektive vd för fem andra arbetsgivarorganisationer, att Norges variant av huvudentreprenörsavtal skapat mer problem än det löst.

”Svartjobb och fusk är vanligare i Norge än i Sverige. Finland har istället valt att skärpa lagstiftning och myndigheternas tillsyn av samtliga företag i byggbranschen. Det är rätt väg att gå”, resonerar debattörerna.

Den kontroversiella frågan när huvudentreprenadsansvar diskuterades i EU:s ministerråd i december 2013 handlade om vilka kontrollåtgärder man skulle få vidta. Samuel Engblom, chefsjurist på TCO, sa då till tidningen Lag & Avtal att allt som redan i dag görs i Sverige täcks in av EU:s förslag.

Han förklarade att i Sverige gäller redan att utstationerande företag ska registrera sig hos Arbetsmiljöverket och att det utländska företaget ska ha en representant på plats.

Enligt Arbetsmiljöverket har 25 300 utländska arbetare registrerats som utstationerade i Sverige sedan i somras. De flesta arbetare som skickas till Sverige kommer från Tyskland, Polen och Indien. De sektorer där flest utstationerade jobbar är bygg, tillverkning och IT.
Förhandlingar om förslaget fortsätter nu i EU-parlamentet.