Trög start för YA-jobb

Många anser att regeringens satsning på yrkesintroduktionsanställningar har fått en trög start. Sedan starten i januari 2014 har 47 ungdomar har anställts.

Genom yrkesintroduktionsanställningar, eller YA-jobb, ska personer under 25 år som saknar erfarenhet eller är arbetslösa kunna kombinera arbete och utbildning. På sikt tror regeringen att 30 000 personer om året ska få ett YA-jobb, när fler branschavtal tecknats.

Regeringens och Jan Björklunds reform innehåller bland annat åtgärder för att täcka extra utgifter för den enskilde lärlingen under tiden på arbetsplatsen, för att öka kvaliteten på just utbildningen på arbetsplatsen och fler incitamenten för arbetsgivare att ta emot lärlingar.

Dessutom vill man att lärlingsutbildning ska anordnas i större utsträckning.

När förslaget kom sa Elektriska Installatörsorganisationens vd, Jan Siezing, att reformen skulle kunna vara en av många åtgärder för att komma tillrätta med den höga ungdomsarbetslösheten.

– Hur det kan ha positiv effekt på just vår bransch får vi se över och även diskutera med våra fackliga parter. Det är bra att Jan Björklund verkar inse att skolpraktik är den bästa vägen till det första jobbet och att en bra sådan borde bidra till att minska ungdomsarbetslösheten. Så ett stöd till företagen för att klara detta i större omfattning och med bra kvalitet, är välkommet.

Pontus Slättman, ansvarig för grundutbildningsfrågor på EIO, höll med.

Det behövs en kulturförändring i Sverige, där skola och näringsliv jobbar mer tillsammans för att säkerställa det kompetensbehov som efterfrågas. Att praktiken som eleverna gör i företag verkligen blir till ett arbetsplatsförlagt lärande är viktigt.
Pontus Slättman

Pontus Slättman menar att om företagen tar på sig ett större ansvar och en större del av utbildningsinsatsen, så bör de även få ta del av den skolpeng som ska finansiera utbildningen.

– I dagens gymnasiala lärlingsutbildning har vi sett exempel där utbildningen och modellen fungerar på mindre tillfredställande sätt, men förslaget är nu en välkommen möjlighet att diskutera, och att förändra och förbättra lärlingsutbildningen, säger han.

Sedan den 15 januari, när möjligheten för arbetsgivare att få stöd infördes, har 47 personer anställts. Nästan alla har fått jobb inom den kommunala sektorn, och få privata företag har nappat säger Anders Weihe, förhandlingschef hos arbetsgivarna i Teknikföretagen, till Sveriges Radio (SR).

– Det är klart att det hade varit ännu bättre om det varit jättemånga fler. Men att inrätta ett system där man ska ta in ungdomar och utbilda dem, det får man räkna med tar tid. Det tar tid innan systemet har satt sig och att det blivit en naturlig del i företagens verksamhet att göra detta, fortsätter han.

Anders Weihe tror att det kan bli 7 500 YA-jobb per år bara inom industrin.

– Och sedan tror jag att vi måste se det här som ett arbete vi bedriver långsiktigt i mer än tio år. Det för att få igång ett typ av lärlingssystem som vi hade tidigare men som försvann, men som man har i till exempel Tyskland och Österrike, säger han till SR.